Patogenes och patologi
Infektionsvägen är vanligen per oral och virus replikeras först i tonsiller och svalg varefter viremi snabbt följer. Virus angriper främst celler i det mononukleära fagocytsystemet, och nekros av lymfoid vävnad är ett framträdande histopatologiskt drag för sjukdomen. Skador på kärlendotel i kombination med koagulationsstörningar ger upphov till de utbredda blödningar som ses.
Obduktionsbilden vid akut form av afrikansk svinpest liknar den som ses vid klassisk svinpest. Blödningar ses i bl.a. lymfknutor, njurar och hjärta. Förstoring av mjälten och eventuellt infarkter ses främst vid infektion med virulenta stammar av afrikansk typ. Lungödem, transsudat i bröst- och bukhåla samt stas och blödningar i mag-tarmkanalen hör också vanligen till bilden. Vid mindre akut förlopp är bilden likartad men mildare.
Vid kronisk form är bilden varierad. Förändringar återfinns främst i thorax, pneumoni med konsolidering och nekrotiska/fibrotiska områden och kronisk fibrinös perikardit/pleurit kan ses. Förstorade lymfknutor, artriter och hudulcera kan förekomma.
Negativ sektion kan förekomma även i fall med akuta kliniska symtom.

Splenomegali
Bildkälla: FAOs bildarkiv/ Master file - Mexico-US Commission for the Prevention of FMD

Njurblödningar
Petekiella blödningar spridda över hela cortex, större blödningar ses i njurbäckenet
Bildkälla: PIADC
