---

			Övriga benämningar
Inkubationstid: Zoonos: Smittämne: Vektor:		3-5 dagar Ja (potentiell) Influensavirus Nej	Int: Lat: Eng: Ty: Fra:	Avian influenza (AI) (fowl plague) Pestis avium Fowl plague Klassische Geflugelpest Peste aviaire

---

Frågor och svar hittar du även på webbplatsen: www.fagelinfluensa.info

Länkar
SVA
Jordbruksverkets information
Livsmedelsverket
Smittskyddsinstitutet
FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations)
OIE (World organization for animal health)
ECDC (The European Centre for Disease Prevention and Control)
WHO (World health organization)
ProMED-mail, International Society for Infectious Diseases
http://ec.europa.eu/food/animal/diseases/controlmeasures/avian/index_en.htm

Allmänt
Aviär influensa, AI, är en smittsam fågelsjukdom som orsakas av influensa A-virus. Viruset kan delas upp i olika subtyper baserat på förekomst av de antigena glykoproteinerna hemagglutinin (H) och neuraminidas (N) på virusets yta. De olika H-typerna (H1-H16) och N-typerna (N1-N9) kan kombineras fritt och resultera i virus med bl.a. olika sjukdomsframkallande förmåga. Hos fjäderfä kan lågpatogena, LP, (milda) aviära influensavirus av subtyperna H5 och H7 efter en tid mutera och bli högpatogena, HP, (aggressiva). LPAI-virus har isolerats från representanter för de flesta familjer av vilda fåglar runt om i världen. De viktigaste reservoarerna finns dock bland sjöfåglar. Influensavirus kan ibland passera artbarriärerna och har bl.a. infekterat gris, katt, mink och människa. Viruset utsöndras med andningsluften och träcken från smittade fåglar och sprids genom direkt eller indirekt kontakt mellan infekterade individer.

HPAI-virus subtyp H5N1 har sedan 2003 permanentats i fjäderfäpopulationen i vissa delar av Asien och Afrika, vilket lett till att detta virus även smittat och orsakat sjukdom och dödlighet bland vilda fåglar. HPAI H5N1 påvisades för första gången i Sverige i februari 2006 hos två vildlevande viggar. Trots fortlöpande provtagning på vilda fåglar har inga fall av H5N1 påvisats i Sverige sedan slutet av april 2006. Bland tamfågel i Sverige påvisades under 2006 HPAI subtyp H5 endast hos en gräsand i ett vilthägn beläget inom ett av de åtta upprättade restriktionsområdena. Sedan 2002/03 pågår övervakning hos fjäderfän och vilda fåglar inom EU. Bekämpning av fågelinfluensa i Sverige styrs av ett
EU-direktiv (2005/94/EG).

De kliniska symtomen kan variera. Den form av sjukdomen som traditionellt associeras med aviär influensa karaktäriseras av en plötsligt insättande sjukdom med många djur som dör perakut eller med diffusa symtom i form av depression, inappetens, diarré och feber. Mortaliteten kan variera mellan 50 och 100 %. Vid mindre virulenta former av aviär influensa dominerar ofta tecken från respirationsorganen.

Fågelinfluensa är en potentiell zoonos. Risken för att fågelinfluensa drabbar människor är dock liten. Det virus som orsakat mest fall hos människa är det H5N1 som nämns ovan. Det är främst människor som har varit i nära kontakt med smittade tamfåglar som har insjuknat.