Populärvetenskaplig sammanfattning
Rabies är en dödlig zoonos (sjukdom som överförs mellan djur och människa) som orsakas av ett lyssavirus. Alla varmblodiga djur, exempelvis hund, katt och människa, är mottagliga för sjukdomen. Förutom det klassiska rabiesviruset finns det andra lyssavirus som också ger rabieslik sjukdom hos människor och djur. Sjukdomen har inte förekommit hos djur i Sverige sedan 1886, men är relativt vanlig i Östeuropa, men ovanlig i övriga delar av Europa. Över hela Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika är sjukdomen vanlig hos flera olika djurslag.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör omkring 55 000 människor årligen i rabies världen över. De flesta fallen förekommer i Indien, Kina och Afrika och då efter kontakt med infekterade hundar som fungerar som reservoardjur. I andra delar av världen, till exempel i Europa, upprätthålls smittan av vilda djur (ex. räv).
Sjukdomssymtomen varierar något mellan olika djurslag. Beteenderubbningar är det tidigaste tecknet. Vilda djur förlorar sin skygghet, medan tama djur blir skygga och/eller aggressiva. Så småningom utvecklas förlamningar och rörelsestörningar som kan följas av krampanfall innan djuret dör. När väl symtom utvecklats är sjukdomen dödlig. Människor drabbas bland annat av kramp i svalget, oftast utlöst av åsynen av vatten (vattuskräck).
Rabies kan förebyggas genom att undvika kontakt med okända däggdjur samt genom förebyggande vaccinering. Vid införsel av sällskapsdjur till Sverige gäller särskilda införselkrav, som vaccinering eller karantänisering, vars främsta syfte är att skydda Sverige mot att rabiesinfekterade djur förs in i landet.
Sjukdomen smittar främst via bett, eftersom sjukdomen ofta leder till aggressivitet samt genom att stora mängder virus finns i saliven hos infekterade djur. Smittämnet kan utsöndras i saliven i upp till två veckor innan djuret visar sjukdomssymtom. Viruset kan inte penetrera intakt hud, men kontakt med slemhinna utgör en hög smittrisk. Tiden mellan infektion och uppvisande av symtom varierar mellan en vecka till flera månader. Hos människa har infektionen även överförts i samband med organdonationer där donatorn varit rabiesinfekterad.
