---

			Övriga benämningar
Zoonos: Smittämne: Vektor:		Ja Mycobacterium bovis (”bovin tuberkulos”) eller Mycobacterium tuberculosis (”human tuberkulos”) Nej	Int: Lat: Eng: Ty: Fra:	Bovine and human tuberculosis Tuberculosis Tuberculosis Tuberculose Tuberculose

---

Länkar:
SVA
Jordbruksverket
Smittskyddsinstitutet
FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations)
OIE (World organization for animal health)
ECDC (The European Centre for Disease Prevention and Control)
WHO (World health organization)

Allmänt
Tuberkulos är en kroniskt förlöpande sjukdom som karaktäriseras av granulombildning i lymfknutor och inre organ. Tuberkulos orsakas av mykobakterier ur det s.k. tuberculosis-komplexet, huvudsakligen Mycobacterium bovis (s.k. bovin tuberkulos) och Mycobacterium tuberculosis (s.k. human tuberkulos). Flertalet däggdjur, inklusive människa, är mottagliga för sjukdomen. Tuberkulos förekommer i hela världen. Bovin tuberkulos hos nötkreatur är ett växande problem i många länder, både inom och utanför EU. Inom EU pågår kontrollprogram i drabbade länder. Det senaste fallet hos nöt i Sverige påvisades 1978 och livsmedelsproducerande tamdjur är idag fria från tuberkulos. De övriga nordiska länderna har ett liknande läge. Dock har bovin tuberkulos påvisats hos hägnad hjort i både Sverige och Danmark på 90-talet och i Sverige har genomförts ett bekämpningsprogram för hjort, med syfte att friförklara landet från tuberkulos hos hägnad hjort, som nu är inne i sin slutfas. Under senare år har human tuberkulos påvisats hos svenska djurparkselefanter och giraffer.

Vid långt framskriden sjukdom ses avmagring och nedsatt allmäntillstånd. Infektionen ger upphov till granulom som främst sitter i lymfknutor. Om smittan skett via inandning ses gradvisa symtom från luftvägarna med hosta och ansträngd andning. Lokalisering till mag-tarmkanalen kan ge tryck på inre organ med varierande symtom, exempelvis svullen buk. Hos vissa djurarter svullnar svalglymfknutorna så att de syns utifrån och vid granulom i juvret kan dessa kännas utanpå. Eftersom symtomen är så diffusa upptäcks tuberkulos hos djur vanligen inte förrän djuret slaktats eller dött och obducerats, då man kan se varierande grad av granulom i lymfknutor och organ.

Djur som smittas får i sig bakterierna via inandningsluften eller per os. Tuberkulosbakterierna kan överleva länge (år) i miljön och är svåra att avdöda med desinfektionsmedel. Kokning, stekning eller pastörisering avdödar dock smittämnet.