Det är sommar och du blir kallad till en mindre gård för att titta på en sjuk ko. Man bedriver bo-på-lantgård-verksamhet.
På gården finns ett 20-tal nötkreatur av köttras, 5 får, 3 utegrisar samt höns, stallkatter och två hundar. På telefon säger djurägaren att det rinner från kons mule och hon verkar lite slö, vill inte gå med flocken som den brukar.

Djurägaren ringer veterinären.
Vilka epizootisjukdomar är aktuella (du kan klicka på länkarna för att läsa om symtomen)?
På dina direkta frågor svarar djurägaren:
"Vi har inte sett något hos de andra djuren, flera av dem är dräktiga. Kanske var det lite hälta bland fåren förra veckan, det är svårt att se nu när alla går ute på bete. Det som rinner kommer från munnen, kossan andas normalt men kanske lite snabbt. Hon vill inte röra sig alls, så vi kan inte se om hon är halt.
Vi måste fånga henne för att kunna titta närmare och det kan ta någon timme.
Vi har gäster från hela världen här under sommarhalvåret och de får röra sig fritt bland djuren."

Djurägaren inspekterar sina betesdjur. Foto: S Sternberg Lewerin.
Det finns förstås många andra sjukdomar som det kan vara, men om epizootisjukdomar finns med på din lista måste dessa uteslutas först, innan du kan gå vidare med andra differentialdiagnoser.
Du bestämmer dig för att genast åka ut till gården.
Vad ger du djurägaren för instruktioner tills vidare? Gör du något mer innan du ger dig av?

Veterinären ger sig av till gården. Foto: S Sternberg Lewerin.
Ja, vad är det du är skyldig enligt epizootilagstiftningen att göra vid misstanke om epizootisjukdom?
Enligt epizootilagen ska en veterinär som misstänker epizootisjukdom:
Fundera över hur du fullgör dina skyldigheter i just detta fall. Vart ska du anmäla, vilka åtgärder ska du vidta för att förhindra smittspridning och vad ska ingå i spärrförklaringen?
Kontakta redan nu SVA för råd och förvarna om att det kanske kommer prover.

Spärr och åtgärder (till exempel personlig skyddsutrustning) för att begränsa smittspridning. Foto: S Sternberg Lewerin.
När du kommer fram till gården är där fullt av folk som fikar i solen, barn som leker med katter, några matar utegrisarna. Man har fått in nötkreaturen i en lada, men fåren har rymt när djurägaren försökte ta in dem från betet.
Hur prioriterar du dina åtgärder?

Barn och vuxna som vistas på besöksgården. Foto: S Sternberg Lewerin.
Du ber gästerna stanna kvar på gården, men hålla sig borta från klövdjuren, och förklarar att det kan vara en smittsam djursjukdom (du använder dig av texterna i Epiwebb).
Du påminner alla om att ingen får komma till eller lämna anläggningen förrän du lämnat besked om något annat.
Du ber djurägaren se till att få hem fåren, ta in grisarna, och att du får hjälp med den sjuka kon. Därefter undersöker du kon.

En ko som ska undersökas. Foto: S Sternberg Lewerin.
Glöm inte att undersöka alla djuren!
Kon har blåsor i munnen (både på tunga och tandplatta) och i klövspalten på en av framklövarna. Dessutom har hon feber. Tre andra djur har också feber och vad som ser ut som begynnande blåsor (vitnande, lite buktande epitel) i munhålan.
Vad misstänker du och vad gör du härnäst?

Blåsor i munnen hos ett nötkreatur. Foto: FAO.
Djurägaren frågar vad det är för sjukdom och vad som händer nu?
Förklara för djurägaren!
En djurskötare kommer in i ladugården och meddelar att fåren är infångade. Några besökare vill åka vidare och undrar om de kan göra det nu?
Vad svarar du?
Fundera över vad du skulle svara. Du kan hämta inspiration på Epiwebb om Mul- och klövsjuka och vesikulär stomatit. Du kan också titta i epizooti-lagstiftningen och Nationell beredskapsplan för allvarliga smittsamma djursjukdomar (BAS).

Fåren är infångade. Foto: SVA:s arkiv.
Du tar prov från blåsor och blåsvägg på alla nötkreatur med lesioner. Du tar också blodprov (serumrör) på alla djur. Du skriver tydlig remiss och packar proven enligt förpackningsinstruktion i material från länsstyrelsens epizootiförråd.
Nu är alla prover tagna enligt SVA:s instruktion och budbilen har kört iväg med dem.

Fika med djurägaren eller köra hem? Foto: S Sternberg Lewerin.
Du har laddat ner blanketterna epi11 a och b från Jordbruksverkets webbplats och ska intervjua djurägaren om kontakter relevanta för smittspårningen.
Djurägaren berättar bland annat att man skickade ungdjur till slakt i förrgår och att man sålt en kviga för 2 veckor sedan.

Djurägaren berättar om djurförflyttningar för veterinären. Foto: S Sternberg Lewerin.
När du är klar med all utredning du kan göra för stunden vill du åka hem. Hur smittrenar du dig?
Tips: läs om smittämnet på Epiwebb – etiologi och epidemiologi.
Läs om smittämnet och fundera över hur du själv i praktiken skulle göra för att vara säker på att inte sprida smitta från denna gård.
Djurägaren hejdar dig och vill ha mer information. De är oroliga över vad som ska hända härnäst. Hur har man hanterat mul- och klövsjuka i andra länder?
Vad svarar du? Tips: Läs på Epiwebb!
Fundera över hur du skulle informera djurägaren och samtidigt skapa förståelse för de åtgärder som kanske kommer att vidtas i Sverige.

Djurägaren vill ha mer information. Foto: S Sternberg Lewerin.
Snyggt - nu är du klar med fall 1 .