Virala encefaliter hos häst

Hjärn-/hjärnhinneinflammation hos häst kan orsakas av EEE-, WEE- och VEE-virus, West Nile Virus och Japansk encefalit-virus. Sjukdomarna förekommer idag inte i Sverige.

Översikt

Utöver West Nile fever finns följande epizootiska virala encefaliter hos häst :

  • Eastern Equine Encephalitis (EEE)
  • Western Equine Encephalitis (WEE)
  • Venezuelan Equine Encephalitis (VEE)
  • Japansk encefalit (JE)

Eastern Equine Encephalitis och Venezuelan Equine Encephalitis

Siluett: Höna, häst, människa

Mottagliga för sjukdomen: Fågel, häst, människa.

 

Kort om smittan

Fråga

Fakta

Inkubationstid

EEE: 1 - 2 veckor
VEE: 2 - 5 dagar

Zoonos

Ja

Smittämne

Alphavirus, Togaviridae

Vektor

Myggor

Western Equine Encephalitis

Siluett: häst, människa

Mottagliga för sjukdomen: häst, människa.

Kort om smittan

Fråga

Fakta

Inkubationstid

1 - 2 veckor

Zoonos

Ja

Smittämne

Alphavirus, Togaviridae

Vektor

Myggor

Japansk encefalit

siluett: häst, människa, höna, gris

Mottagliga för sjukdomen: häst, människa, höna och gris.

Kort om smittan

Fråga

Fakta

Inkubationstid

8 - 10 dagar

Zoonos

Ja

Smittämne

Flavivirus, Flaviviridae

Vektor

Myggor

Förekomst

Information om aktuell förekomst av epizootiska virala encefaliter hos häst hittar du på SVAs och World Organisation for Animal Health's (WOAH) webbsidor.

Övriga benämningar

Engelska: Equine viral encephalitis and encephalomyelitis.
Latin: Meningo-encephalomyelitis enzootica equorum.
Tyska: Pferde enzephalitis.
Franska: Méningo-éncephalomyélite enzootique des équides.

Samtliga encefaliter är zoonoser.

Eastern, Western och Venezuelan Equine Encephalitis (EEE, WEE och VEE)

EEE kan infektera hästar, grisar, fåglar, fladdermöss, reptiler, amfibier, pungdjur och gnagare.
Klinisk sjukdom vid EEE/WEE/VEE ses främst hos häst, människa, åsna och mula. EEE ger högst mortalitet hos människa, men är också mest sällsynt hos människa. De flesta fåglar blir subliniskt sjuka men bland annat fasaner och strutsar kan bli kliniskt sjuka.

WEE virus kan infektera fåglar, hästar och en del andra däggdjur, bland annat gris.

VEE drabbar liksom de övriga sjukdomarna främst hästdjur och människor. Gnagare tros vara det naturliga värddjuret för enzootisk variant av viruset. Nötkreatur, grisar och hundar kan vara asymtomatiskt infekterade. En rad med laboratoriedjur kan infekteras experimentellt.

Japansk encefalit (JE)

JE drabbar främst människa och häst. Svin, som vid infektion främst får reproduktionsstörningar fungerar som virusspridare eftersom de får en kraftig viremi. Även fåglar kan infekteras. Nötkreatur kan infekteras, men blir inte sjuka.

Eastern, Western och Venezuelan Equine Encephalitis (EEE, WEE och VEE)

INKUBATIONSTID: För WEE och EEE: 1-2 veckor och för VEE 1-5 dagar
Hos häst kan EEE och WEE inte skiljas åt kliniskt. Mortaliteten vid EEE är dock så hög som upp till 90 %, jämfört med 20–30 % vid WEE. Hästar som överlever EEE-infektion får oftast permanenta hjärnskador. Även subkliniska infektioner förekommer. Hästar i alla åldrar drabbas, men unga djur tycks något mer mottagliga för infektionen.
Bifasisk feber är karaktäristiskt, med kliniska symtom uppträdande under andra febertoppen. Djuren blir hyperkänsliga för ljud och beröring och får ofrivilliga muskelrörelser, vilket främst yttrar sig som darrningar i bog- och ansiktsmuskulatur. De kan gå i cirklar, gå in i föremål och emellanåt ses tecken på excitation och intensiv klåda. Akutfasen följs av tilltagande depression, då djuret står och hänger med sänkt huvud och slappa läppar, ökad ataxi, paralys och slutligen koma och död. Vid fall med dödlig utgång inträffar döden vanligen 2–3 dagar efter symtomdebuten.
Fasaner med EEE uppvisar en sjukdomsbild med CNS-symtom och hög dödlighet.
Vid VEE är mortaliteten för häst lägre. Hästar som infekteras med enzootiska varianter blir ofta enbart subkliniskt sjuka. Epizootiska subtyper kan ge två varianter av sjukdom hos häst varav den ena liknar dem vid EEE och WEE, dessutom i vissa fall även diarré och kolik. Den andra formen ger feber utan neurologiska symtom. Symtomen kan vara feber, anorexi, svaghet, depression, diarré och kolik

Människor med EEE får snabbt insättande feber, mår illa och kräks. Sjukdomen fortskrider sedan med nackstelhet, förändrade reflexer, kramper och i värsta fall delirium, koma och död. WEE ger en liknande bild, men mortaliteten är lägre. Vuxna tillfrisknar oftast helt men barn som drabbas kan få permanenta hjärnskador. Liknande symtom syns hos vissa personer med VEE, medan andra enbart får influensaliknande symtom. Dödligheten är låg, men högst hos barn.

Japansk encefalit (JE)

INKUBATIONSTID: 4–14 dagar.
Symtomen på häst liknar WEE/EEE, men med en låg mortalitet. Efter en inkubationstid på i genomsnitt 8–10 dagar ses initialt feber, tandgnisslan och rörelsestörningar för att i mer allvarliga fall övergå i blindhet, koma och slutligen död. Svin drabbas av nedsatt fertilitet, suggorna föder döda, mumifierade eller svaga kultingar. Kultingarna som ändå föds utvecklar snart skakningar för att sedan dö.

JE kan orsaka en explosiv, mycket fatal form av encefalit på människa.

Eastern, Western och Venezuelan Equine Encephalitis (EEE, WEE och VEE)

EEE/WEE/VEE-virus tillhör genus Alphavirus, familjen Togaviridae. De är antigent besläktade med varandra och med andra alfavirus men kan skiljas åt med serumneutralisationstester. Alla tre förekommer i ett antal antigena subtyper och undervarianter (EEE i två subtyper, WEE i minst tre subtyper och VEE i åtta subtyper), varav endast vissa orsakar sjukdom hos människa och häst. VEE-virus delas in i de med enzootisk cykel samt de med epizootisk cykel. De epizootiska är mycket patogena för häst och människa.
Alla tre arterna är känsliga för syra och inaktiveras efter 10 minuter i 60 °C. EEE- och WEE-virus är känsliga för formalin, men inte VEE-virus.

Japansk encefalit (JE)

JE-virus tillhör genus Flavivirus, familjen Flaviviridae, små enkelsträngade RNA-virus. Närbesläktade virus är West Nile Fever virus, Murray Valley encephalitisvirus och St Louis encephalitisvirus.

Eastern, Western och Venezuelan Equine Encephalitis (EEE, WEE och VEE)

Eftersom diagnostiken fortlöpande utvecklas är det angeläget att SVA alltid kontaktas för att få aktuell information om provtagning och undersökningsmaterial.

Diagnos sker genom antikroppstest (komplementbindning, hemagglutination-inhibitionstest) på blod från hästar i febrilt stadium, men även på blod från hästar i konvalescensstadiet. Diagnos ställs även genom histopatologi på hjärnvävnad (framförallt cerebrala cortex) och inre organ, samt immunohistokemi på vävnadsmaterial. Virusisolering kan göras från blod eller hjärna.

Japansk encefalit (JE)

JE diagnostiseras med hjälp av serologi, histopatologi på hjärnvävnad och virusisolering eller PCR.

  • West Nile fever
  • Rabies
  • Tetanus
  • Botulism
  • CNS-formen av EHV-1
  • Borna
  • Det finns även andra vektorburna zoonotiska encefalitvirus som kan smitta hästar såsom Murray Valley encephalitis och St Louis encephalitis.

Eastern, Western och Venezuelan Equine Encephalitis (EEE, WEE och VEE)

Inga specifika makroskopiska förändringar ses vid obduktion. Histologiskt ses en diffus encefalomyelit i framförallt grå substans i cerebrala cortex, talamus och hypotalamus, med nervcellsdegeneration, perivaskulära ”cuffings”, gliacellsproliferation och infiltration av polymorfonukleära leukocyter i den grå substansen. Inga inklusionskroppar ses. VEE kan även ge nekroser i pankreas, lever och hjärtmuskulatur.

Japansk encefalit (JE)

JE ger en bild liknande den vid WEE/EEE.

Eastern, Western och Venezuelan Equine Encephalitis (EEE, WEE och VEE)

EEE har en infektionscykel mellan vattenfåglar och myggor i sötvattensträsk, varifrån spridning kan ske till andra fåglar, hästar och människor. Motsvarande cykel förekommer för WEE, men det är tättingar som är reservoar. Sporadiska fall på människa och häst uppträder årligen i USA, främst på sensommaren efter varmt och fuktigt väder, då man ibland får regelrätta utbrott som kulminerar omkring augusti och därefter avklingar. Häst och människa får vanligen inte tillräcklig viremi för att kunna smitta myggor vidare, vilket gör att de betraktas som slutvärdar.
Både EEE och WEE har isolerats från gnagare och andra små däggdjur, amfibier och reptiler, vilka eventuellt skulle kunna fungera som övervintringsvärdar.
Den naturliga ekologin för VEE är relativt okänd, men för de enzootiska varianterna av virus förekommer en infektionscykel mellan myggor och skogsgnagare. Epizootier förekommer på hästar och människor med oregelbundna mellanrum och mekanismen bakom dessa är ännu okänd. Många myggarter kan bära på viruset, vilket gör att det kan spridas även till relativt torra områden. Infekterade hästar får höggradig viremi, vilket möjliggör en infektionscykel mellan hästar och myggor. Smittspridning kan också ske via direktkontakt mellan hästar, vilket skiljer sig från övriga virala encefaliter på häst.

Japansk encefalit (JE)

Infektionscykeln involverar flera typer av Culex-myggor, som sedan sprider smittan vidare till fågel och svin. Hur virus övervintrar är inte känt. Hästar och människor fungerar som slutvärdar då de endast får låggradig viremi.

Illustration av smittvägar från mygga till häst, människa, fågel och gris

Illustration av smittvägar från mygga till häst, människa, fågel och gris.

Eastern, Western och Venezuelan Equine Encephalitis (EEE, WEE och VEE)

Vid misstanke om hästencefalit ska man alltid misstänka VEE och vidta åtgärder för att stoppa smittspridningen avseende den eftersom den kräver kraftigast åtgärder. Hästar ska stallas in och isoleras. Insektsbekämpning och skydd mot insektsbett minskar spridningsrisken.

För EEE och WEE anses häst och människa vara slutvärd då viremin anses vara för låggradig för att vektorn ska kunna återinfekteras. Däremot anses VEE-infekterade hästar kunna smitta vidare dels genom att kunna infektera vektorn, men även en viss grad av direktsmitta kan förekomma. I länder där viroserna återfinns används vacciner för både människa och häst, bestående av inaktiverat virus av en, två, eller alla tre arterna. Endast det trivalenta vaccinet skyddar mot alla 3, då ingen korsimmunitet föreligger. Vaccinerna uppges ge relativt god och varaktig immunitet, men biverkningar har rapporterats på människor.

Japansk encefalit (JE)

JE-vaccin finns för människa, gris och häst. Den i Asien mest lovande kontrollstrategin är att massvaccinera svin, vilket reducerar förlusterna på grund av sjukdom samtidigt som virusets förmåga att sprida sig minskar radikalt. Vektorbekämpning är en annan metod liksom immunisering av människa och häst.

Gemensamt för alla vektoröveförda encefaliter är att man bör skydda sig mot myggstick för att minska risken för sjukdom. Man bör till kvällarna, den tid då myggorna främst biter, bära långärmade tröjor och långbyxor. Man bör också smörja in huden med myggmedel och till natten kan man ligga under myggnät. Fläkt eller luftkonditionering håller i viss mån även borta myggen. Vattensamlingar (där myggor kan kläckas) i närheten av bostadshus kan vara viktiga ur smittspridningssynpunkt. Det finns ingen specifik behandling mot någon av dessa encefaliter. Diagnosen fastställs serologiskt, d.v.s. man påvisar virusantikroppar i patientens blod.

Eastern, Western och Venezuelan Equine Encephalitis (EEE, WEE och VEE)

Människa och drabbade djurslag smittas genom bett av infekterade myggor. Vid EEE/WEE utvecklar människa och häst vanligen inte sådan halt av virus i blodet att myggorna infekteras och kan därför betraktas som en slutvärd. Gällande VEE däremot så kan häst uppnå höga virushalter i blodet, vilket möjliggör en infektioncykel mellan hästar och myggor och även direkt mellan hästar. Aerosolsmitta på människa har förekommit vid VEE, men direkt smitta mellan människor har inte bevisats.

Inkubationstiden är normalt 2-6 dygn, men kan vara så kort som ett dygn. Sjukdomsbilden hos människa liknar den vid fästingöverförd hjärninflammation, TBE. Efter en kort inkubationstid och ospecifika initialsymtom, uppstår hjärninflammation, ofta med kramper och nedsatt medvetandegrad. Dödligheten varierar men är ofta hög.

Sjukdomarna är inte formellt anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, men eventuella fall bör ändå anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten som ”annan allvarlig sjukdom med anmärkningsvärd utbredning”.

Japansk encefalit (JE)

Sjukdomen överförs till människa via myggor tillhörande Culex-släktet. Sjukdomen sprids inte direkt från människa till människa.

Inkubationstiden är 3-7 dygn. Patienten insjuknar med feber, huvudvärk, illamående och kräkningar. I svåra fall kan patienten bli omtöcknad eller medvetslös och ibland ses även kramper och förlamningar. Dödligheten är hög och flera överlevande patienter blir aldrig helt återställda.

Det finns ett vaccin (avdödat) som kan rekommenderas till resenärer som kommer att vistas längre tid (mer än 3–4 veckor) på landsbygden i länder med japansk encefalit.

Japansk encefalit är en anmälningspliktig sjukdom (under diagnosen viral meningoencefalit) och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten.

Det bör än en gång betonas att risken att ådra sig japansk encefalit är synnerligen liten, även när man reser till områden varifrån sjukdomen rapporterats. Två svenska fall är kända under senare år. Patienterna hade smittats på Bali och i Thailand.

Läs mer om Hästencefaliter som zoonos:

Omslagsbild på fackbok

Boken Japanese Encephalitis and West Nile Viruses
by J.S. Mackenzie (Editor), A.D.T. Barrett (Editor), V. Deubel (Editor).
Publisher: Springer; 1 edition (October 29, 2002)
ISBN-10: 354042783X
ISBN-13: 978-3540427834

 

The Arboviruses: Epidemiology and Ecology : African Horse Sickness to Dengue
by Thomas P. Monath (Editor).
Publisher: Crc Pr I Llc (November 1988)
ISBN-10: 0849343860
ISBN-13: 978-0849343865

Eastern, Western och Venezuelan Equine Encephalitis (EEE, WEE och VEE)

VEE är endemiskt i Syd- och Centralamerika och Trinidad. Enzootiska varianter av viruset har också påvisats i delar av USA bland annat i klippiga bergen och Florida. De flesta epidemierna förekommer i norra och västra Sydamerika. WEE och EEE förekommer i Nordamerika och Centralamerika mot västra respektive östra sidan.

Japansk encefalit (JE)

Sjukdomen är endemisk i de tempererade och tropiska delarna av Asien, från Pakistan till Japan.

Värddjur Eastern, Western och Venezuelan Equine Encephalitis (EEE, WEE och VEE)
West Nile fever (WNF) och Japansk encefalit (JE):

Siluett: häst, människa

Mottagliga för sjukdomen: häst, människa.

Värddjur WNF och JE dessutom:

siluett: höna

Mottaglig för sjukdomen: fågel.

Värddjur JE därtill:

siluett: gris

Mottaglig för sjukdomen: gris.

Hjärn-/hjärnhinneinflammation hos häst kan orsakas av EEE-, WEE- eller VEE-virus (Eastern, Western respektive Venezuelan Equine Encephalitis virus), West Nile virus och Japansk encefalit B-virus. Alla dessa virus kan infektera människa, och många kan också infektera olika fågelarter. Sjukdomarna förekommer idag inte i Sverige. EEE, WEE och VEE förekommer i Nord- Central- och Sydamerika (VEE dock inte norr om södra USA). West Nile förekommer i Nord- och Centralamerika, Mellanöstern och sydöstra delarna av Europa samt i Ryssland. Japansk encefalit B förekommer i Sydostasien.

Sjukdomssymtomen hos häst börjar med feber, som kan avklinga för att sedan stiga på nytt. Drabbade hästar blir överkänsliga för ljud och beröring och får ofrivilliga muskelrörelser som kan ses som darrningar under huden. De kan gå i cirklar, bli vingliga eller få oförklarlig klåda. Så småningom blir djuren slöa och får allt svårare med balansen. Sjukdomen kan få dödlig utgång. Då föregås döden av allt värre rörelsesvårigheter och så småningom medvetslöshet, inom några dygn. Olika fågelarter får varierande symtom, beroende på art och virustyp. Människor kan bli allvarligt sjuka om de blir smittade av dessa virus. Läs mer om symtom hos människa hos Folkhälsomyndigheten.

EEE-, WEE- eller VEE- virus (Eastern, Western respektive Venezuelan Equine Encephalitis virus) tillhör alla genus Alphavirus. Andra virus som ger liknande sjukdom hos häst och som också lyder under epizootilagen är West Nile virus och Japansk encefalit B-virus, vilka tillhör genus Flavivirus. Smittämnena sprids från fåglar till däggdjur via blodsugande insekter. Vilda fåglar fungerar ofta som smittreservoir i områden där smittan förekommer. Hästar och människor smittade med EEE, WEE, West Nile eller Japansk encefalit kan inte sprida sjukdomen vidare via blodsugande insekter eftersom mängden virus i blodet är för låg. VEE-virus reservoar utgörs även av smågnagare. Virus finns i tillräcklig mängd i blodet hos infekterade djur och människor för att kunna smitta vidare. Diagnos ställs genom antikroppstest eller i vissa fall genom att virus isoleras från bland annat blod, eller att virusarvsmassa påvisas med PCR-teknik.

Virusencefalit orsakat av någon av ovanstående virus hos häst lyder under epizootilagen. Om man misstänker att en häst drabbas av virusencefalit måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att hålla den misstänkta hästen isolerad från blodsugande insekter (ta in den om den är på bete, stäng dörrar och fönster, använd insektsmedel vid behov). Misstänkt smittade människor bör uppsöka läkare.

I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.